Trauma

Musikterapi har mycket att erbjuda den som upplevt ett trauma. För att förstå hur musikterapi kan vara gynnsamt behöver vi först kasta en blick på vad ett trauma egentligen är.

Trauma har sitt ursprung i grekiska och betyder sår. Vi kan tänka på det som ett sår ristat i själen. En traumatisk händelse är en upplevelse som övergår en individs förmåga att hantera den och situationen upplevs som livsfarlig. Vanliga reaktioner vid en traumatisk upplevelse är fight, flight eller freeze, dvs att slåss, fly eller bli handlingsförlamad. Dissociation är ett begrepp inom traumateori vilket innebär att individen mentalt ger sig av från den överväldigande situationen för att på det sättet undgå det outhärdliga. Dissociation kan inträffa även efter att händelsen ägt rum i stunder då individen påminns om det som hände. Exempel på traumatiska händelser kan vara sexuella övergrepp, situationer som uppstår i krig, under flykt eller av naturkatastrofer. Barn kan under sin uppväxt också kontinuerligt utsättas för svåra händelser som med tiden skapar en traumatisering.

Vi människor är olika och har våra unika förutsättningar, förmågor och sårbarheter. Tänkbart är att en händelse som orsakar traumatisk stress för en person inte gör det för en annan. Det är därför inte givet att en händelse är traumatiserande. Vi talar därför om potentiellt traumatiserande händelser och vi behöver förstå hur en händelse i dåtiden har påverkat just den unika person vi möter i musikterapi.

Symptom på trauma

Symptomen efter en traumatisk upplevelse är många. På ett övergripande plan kan det handla om kognitiva och känslomässiga svårigheter, kroppsliga symptom och/eller svårigheter att relatera till sig själv och andra. Den traumatiska händelsen dyker kanske upp i flash – backs och mardrömmar. Traumasymptom på detaljerad nivå beskrivs inom diagnostiken för Akut stressyndrom, Posttraumatiskt stressyndrom och komplext posttraumatiskt stressyndrom. Fortfarande fattas en etablerad diagnos som handlar om att man utsatts för svåra upplevelser i sin uppväxtmiljö i ett s k utvecklingstrauma (Norlén et al. 2019).

Musikterapi och trauma

Musikterapeuter som arbetar inom ramen för hälso- och sjukvård har god kunskap om traumateori och kan utifrån en behandlingsplan steg för steg hjälpa en patient att bearbeta dåtidens händelser med hjälp av musik. På en mängd olika sätt kan musikterapeutiska interventioner finnas med i behandlingen, som en del av terapin (musik i terapi) eller som huvudsakligt innehåll (musik som terapi). Musik kan i en sådan behandling få funktionen att nå minnen som exempelvis i metoden Guided Imagery and Music (Körlin 2005, Wärja 2018).

Musik kan vara gynnsamt i situationer där patienten behöver slappna av och gå ner i affekt. Likaså i interventioner som handlar om trygghet och stabilitet. I musikalisk improvisation kan en patient gestalta ett minne och dela detta med musikterapeuten. Musikterapeuter som arbetar med direkt traumabearbetning finns inom hälso- och sjukvårdens ramar där det finns behandlingsteam som specialiserat sig på trauma och där är musikterapi en av många behandlingsmetoder.

Men det är inte bara på specialistmottagningarna som människor som upplever traumatisk stress kan bli hjälpta av musikterapi. I hälsofrämjande och förebyggande verksamheter som exempelvis skolor, frivilligorganisationer, fritids- och boendemiljöer kan musikterapi bidra. Här handlar interventionerna om att skapa samspel, hitta vägar till lust och kreativitet, uttrycka känslor, röra kroppen till musik, slappna av, reglera känslor med hjälp av musik, spela eller lyssna på musik som har trådar till identitet och förankring i tillvaron. Musikterapi skapar goda förutsättningar för individen att få fatt i förmågor och agens. Det bidrar till att hålla traumat på avstånd i ett här och nu, att få tillgång till goda stunder och en trygg plats. Bessel van der Kolk, den världsledande auktoriteten inom psykotraumatologi, ger i sin bok Kroppen håller räkningen exempel på hur rytm i enkla intonade rörelser just kan skapa en liten trygg plats där systemet för socialt engagemang återuppstår. Han skriver att svårt traumatiserade människor kan få ut mer av att klappa en musikalisk rytm mot stolsitsen tillsammans med andra än vad de skulle ha av att sitta på samma stol och diskutera sina tillkortakommanden i livet (van der Kolk, 2021). I hälsofrämjande och förebyggande verksamheter rimmar grunden för musikterapins innehåll och metodik mycket med de grundpelare vi finner för traumaförståelse inom Traumamedveten Omsorg (TMO) där det handlar om att skapa en läkande miljö i vardagen (Bath & Seita, 2019).

Vi musikterapeuter som arbetar med vuxna och barn som upplevt potentiellt traumatiserande händelser är medvetna om att musik är ett kraftfullt verktyg som påverkar oss människor på många olika sätt. Beroende på var vi arbetar – i bearbetande musikterapi eller i hälsofrämjande och förebyggande verksamheter – utformar vi vårt musikterapeutiska innehåll med dem vi möter. Vi arbetar både med individer och grupper. Avslutningsvis kan sägas att musikterapi alltid behöver äga rum inom fasta yttre ramar och i trygga hållande verksamheter. Då kan musikterapi i nuet läka och bygga upp där dåtida trauman har raserat.

Källor

Bath, H. & Seita. J (2019). De tre pelarna i traumamedveten omsorg–att skapa en läkande miljö ”de övriga 23 timmarna”. Lund: Studentlitteratur.

Kolk, van der, B (2021). Kroppen håller räkningen. Hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma.Kungsbacka: Akademius förlag.

Körlin, D (2005). Creative arts therapies in psychiatry: a clinican application of the Bonny method of guided imagery and music and creative arts groups. Doktorsavhandling.Karolinska Institutet.

Norlén, A., Almqvist, K., och B. Tingbjörn (2019). Barn, unga och trauma: Att uppmärksamma, förstå och hjälpa. Stockholm: Natur och Kultur

Sutton, J.P. (2002) Music, music therapy and trauma. International perspectives. London and Philadelphia:  Jessica Kingsley Publishers

Torell, H. (2013). Hur låter det du har varit med om? – Musikterapi med barn och ungdomar med erfarenhet av potentiellt traumatiserande händelser. I Gerge 2013: Vad har du varit med om? PTSD och dissociation hos barn och unga. Förekomst, diagnostik och behandling. Waxholm: Insidan

Wärja, M. (2018). Arts-based Psychotherapy for Women Recovering from Gynecological Cancer: A randomized trial evaluating the effects on psychological outcomes. Aalborg Universitetsforlag

Zanders,L M. Music as therapy versus Music in Therapy. J Neurosci Nurs. 2018 Aug;50(4):218-219. doi: 10.1097/JNN.0000000000000379

Hillevi Torell, Musikterapeut, leg. psykoterapeut och handledare