Demens och äldreomsorg

Musik är ett vanligt inslag på äldreboenden och särskilda boenden för personer med demens (SÄBO). På många ställen ordnas regelbunden musikunderhållning med inhyrda trubadurer och musiker, eller att personalen själv ordnar dansstunder eller allsångsstunder eller sätter på inspelad musik för att skapa en viss stämning. Aktivitetsansvariga, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper med ansvar för trivsel och meningsfullhet ordnar ofta sittgympa, musikquizz och andra trevliga inslag i vardagen på boendet. På en del ställen sjunger personalen för och med de boende i samband med omvårdnaden för att underlätta kontakt och kommunikation, s k ”vårdarsång” (Götell et al, 2002; Marmstål Hammar et al, 2011). “Strukturerade insatser med musik, sång och dans” rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer för arbete med personer med demens (Socialstyrelsen, 2017). Musikalisk interaktion kan också användas av både personal och anhöriga som kontinuerliga inslag i vardagen för att skapa trivsel och stärka känslan av gemenskap och meningsfullhet i stunden (Ridder & Krøier, 2022).

Musikterapi utförd av en utbildad musikterapeut är mindre vanligt. Det finns en heltidsanställd musikterapeut på äldreboende i hela Sverige, Lis Jacobsson i Sundbyberg kommun. Där har man nu anställt ytterligare en musikterapeut, Ulrika Kron, på deltid. I Skåne finns Gitte Pålsson, sångerska och musikterapeut, som bland annat drivit pilotprojektet Musikmöten, där hon tillsammans med en medmusiker har gjort musikaliska hembesök hos ensamma äldre som på grund av hög ålder (de flesta över 90 år) eller av andra skäl inte längre kan ta sig till musikaliska evenemang.

Det finns forskning som stöder både musikterapi och musikanvändning utförd av andra personalkategorier eller anhöriga. Musik har visat sig minska depression vid demens (Van den Steen et al, 2018), liksom oro och utåtagerande beteende, sk BPSD (Watt et al, 2019; Zhang et al, 2017). I en studie med par där den ene partnern hade fått en demenssjukdom, fick den anhöriga sjunga med personen med demens, eller lyssna på musik tillsammans. Resultaten visade positiva effekter på humör, minne och livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. Den musikaliska interaktionen förbättrade även välbefinnandet hos den anhörige (Särkämö et al, 2014).

Det är dock inte alltid bara bra med musik. Musik kan även öka stress och oro. En musikterapeut kan med sin specifika yrkeskompetens göra bedömningar om vilken musikalisk interaktion som passar när och till vilket syfte.

Hur görs musikterapi i demensvården?

Musikterapi kan ske i grupp eller individuellt och utgår helt från personens eller gruppens behov, förmågor och önskemål. Man kan till exempel sjunga med och för personen/gruppen, improvisera på enkla instrument, spela inspelad musik eller göra rörelser och dansa.

Ofta utbildar och handleder musikterapeuten också vårdpersonalen i hur de kan använda musikalisk interaktion som en del av den dagliga omvårdnaden och för att skapa samvaro, närvaro och ökad trivsel (Ridder & Krøier, 2022)

För att det ska räknas som musikterapi behövs att en utbildad musikterapeut är involverad. Det finns dock mycket som även du som är anhörig till en person med demenssjukdom, eller som arbetar med personer med kognitiva sjukdomar, kan göra med musik för att skapa trivsel, livsglädje och meningsfullhet. Om du vill veta mer om det kan du antingen ta del av webbutbildningen Mötas i musik som finns kostnadsfritt på www.demenscentrum.se, eller söka till utbildningen Omvårdnad och bemötande med musik och rörelse på SMI, Stockholms musikpedagogiska institut.

Referenser

Aldridge, D. (2000). Music Therapy in Dementia Care. Jessica Kingsley Publ.

Götell E, Brown S, Ekman S-L. (2002). Caregiver Singing and Background Music in Dementia Care. Western Journal of Nursing Research. 24(2):195-216.

Jacobsson, L. & Lindblad, K (2017). Hjärtats saga, Möten musik mångfald. Perspektiv på musikterapi 117-128. FMS, Förbundet för Musikterapi i Sverige.

Marmstål Hammar, L.; Emami, A.; Engström, G. & Götell, E (2011). Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care, Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 160-168.

Ridder, H M. (2005). Musik och demens – musikaktiviteter og musikterapi med demensramte. Formidlingscenter Nord.

Ridder, H M. Ochsner & Krøier, J. Kolbe  (2022). Stemning. Musikalsk interaktion i demensomsorgen. Gyldendal.

Socialstyrelsen (2017), Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.

Särkämö, T., Tervaniemi, M., Laitinen, S., Numminen, A., Kurki, M., Johnson, JK,. Et al.(2014). Cognitive, emotional, and social benefits of regular musical activities in early dementia: randomized controlled study Gerontologist.54(4):634–50.

van der Steen, JT., Smaling, HJA., van der Wouden, JC., Bruinsma, MS., Scholten, RJPM. & Vink, AC. (2018). Music‐based therapeutic interventions for people with dementia. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 7. Art. No.: CD003477.

Watt, A; Goodarzi, Z & Ver, A. (2019). Comparative Efficacy of Interventions for Aggressive and Agitated Behaviors in Dementia. A Systematic Review and Network Meta-analysis. Annals of Internal Medicine. Nov 5;171(9):633-642.

Zhang Y, Cai J, An L, Hui F, Ren T, Ma H, et al (2017). Does music therapy enhance behavioral and cognitive function in elderly dementia patients? A systematic review and meta-analysis Aging Research Reviews 351–11.

Katarina Lindblad, Musikterapeut, fil.dr