Palliativ vård
Palliativ vård
När livet närmar sig sitt slut ökar behovet av existentiellt stöd vid sidan av det rent medicinska. Att lindra symtom och ge största möjliga livskvalitet är det främsta, uttalade målet för all palliativ vård.
Forskning och klinisk erfarenhet visar att musikterapi i palliativ vård kan tillgodose känslomässiga, sociala och existentiella behov (Aldridge, 1999; Bonde, 2012; Clements-Cortes, 2016). Den kan lugna, lindra, trösta och skapa mening för både patienter och anhöriga. Den kan också underlätta kommunikationen, vilket är en av hörnstenarna i palliativ vård. En del patienter kan ha svårt att förmedla med ord vad de känner och vill. Via musiken har musikterapeuten då andra möjligheter att icke-verbalt skapa kontakt och underlätta kommunikation.
Ett exempel av ett projekt i Stockholm
På Capio Sollentuna sjukhus palliativa avdelning pågår ett projekt med musikterapi i palliativ vård sedan 2021 med stöd från Region Stockholm (innovationsfonden och projektstöd kultur och hälsa). Syftet är att utforska hur musikterapi kan implementeras som komplementär, paramedicinsk vårdåtgärd i svensk sjukvård.
Godkända komplementära behandlingsmetoder i Sverige är musikterapi utfört av musikterapeut, bildterapi, mjuk massage eller aromaterapi, akupunktur eller akupressur. I Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede skriver Socialstyrelsen: ”För vissa personer i en svår livssituation kan musik och bild vara ett bättre och lättare sätt att kommunicera än med ord. Musikterapi innebär att en utbildad musikterapeut använder sig av musik eller musikaliska element såsom ljud, rytm, melodi och harmoni, för att skapa möjligheter för individen att utveckla resurser eller återerövra funktioner. Musikterapi kan bestå av olika metoder som till exempel individuell sång, sångstunder med anhöriga och vänner, musik för avslappning samt att lyssna på musik eller spela instrument” (Socialstyrelsen, 2013: 54).
Projektet började i mycket blygsam skala redan hösten 2021 på Sollentuna sjukhus palliativa avdelning. Efterhand har verksamheten utvecklats och förankrats. Nu ingår musikterapi som en del av vården, till skillnad från i början när musikterapeuten kom in som en extern gäst och bidrog med musik som ”underhållning” men utan att det fanns någon större koppling till patienternas vårdbehov och behandlingsplan. Nu är musikterapeuten med på rond, läser journal och skriver journal. Övrig personal vet vad musikterapeuten kan bidra med och föreslår patienter som de tror kan ha glädje av musikterapi. Musikterapeuten möts ofta med hälsningar som ”åh vad bra att du kommer, kan du gå in till XX, som är ledsen/orolig/svår att få kontakt med/förvirrad/… ” Alla patienter som erbjuds musikterapi väljs ut i samråd mellan läkare och övrig sjukvårdspersonal och musikterapeuten, utifrån psykosociala och existentiella vårdbehov. Vårdpersonalen kan föreslå och rekommendera, och musikterapeuten kan även själv föreslå någon patient där det tycks att musikterapi skulle kunna vara gynnsamt.
Vad gör musikterapeuten
Man kan arbeta både individuellt och med små grupper när så är möjligt. Några exempel: en patient med ångest blev lugnare och mer tillfreds genom att vi sjöng tillsammans och pratade om livet via musiken, en annan patient ville ha hjälp med att välja ut musik till sin begravning; en person med Alzheimer som var orolig och låg och ropade blev lugn av att få höra ”sin” musik, som i det fallet var country, medan en fjärde återfick energin och livsglädjen för en stund när vi sjöng visor tillsammans. Ibland är anhöriga med vid musikterapin och då kan musiken bli en påminnelse om deras gemensamma liv och ge upphov till nya och potentiellt viktiga samtal dem emellan.
Musiken fungerar både som ”nyckel” till att skapa förtroende, öppna för samtal om livet och det som är viktigt i stunden (både minnen och nu-situation), men det är också ett klingande estetiskt och kulturellt fenomen som skapar stämningar i rummet här-och-nu.
Den klingande musikens närvaro på avdelningen påverkar även personalen. När de kommer in i rummet och ser mig sitta och sjunga med någon får de både en ny syn på patienten och kontakt med egna stämningar och känslolägen. De blir berörda.
Musik berör – genom hela livet.
//Katarina Lindblad
Musikterapeut, fil.dr
Referenser
Aldridge, D. (1999). Music Therapy in Palliative Care. New voices. London: Jessica Kingsley publ.
Bonde, L. O. (2012). Forskning i musikterapi: den palliative indsats. Dansk Musikterapi, 9(1), 13-20
Clements-Cortes, A. (2016). Development and efficacy of music therapy techniques within palliative care Complementary Therapies in Clinical Practice 23, 125-129.
Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede.